Foderguide till Häst

Att välja foder till sin häst kan vara väldigt enkelt - eller riktigt komplicerat. På denna sida guidar vi dig till hur du väljer rätt fodertyp till din häst, hur man skapar en balanserad foderstat och tips gällande utfodring.

Att beräkna foderstat

När man ska räkna ut hur mycket foder hästen ska äta varje dag behöver man kolla på några olika faktorer. Dessa faktorer är:

♦ Hästens ålder
♦ Kön (Sto / Valack / Hingst)
♦ Vikt
♦ Hull (Mager / Normal / Fet)
♦ Om hästen är lättfödd / normalfödd / svårfödd
♦ Aktivitetsnivå

Några av dessa faktorer vet du säkert redan, andra kan du behöva ta reda på. Om du inte känner till hästens vikt eller hur den är i hull kan du ta reda på detta hos veterinär, eller räkna ut det själv. Med hjälp av ett viktmåttband kan du mäta ungefär vad din häst väger. Då får du snabbt en idé om vad din häst väger - detta är dock inte lika precist som en våg. Det finns också formler man kan använda där man mäter olika kroppsmått för att beräkna vikt (se sidan 35 i denna pdf från SLU).

För att få en uppfattning om hur hästen ligger till i hull kan man kolla och känna på hästen med hjälp av en hullbedömningsskala. Du hittar en bra sådan skala hos Sveriges Lantbruksuniversitet där den även går att skriva ut i pdf-format. Om man tycker det är svårt att bedöma själv kan man ta hjälp av någon som är erfaren, eller fråga sin veterinär.

Med faktorerna ovan kan du använda en enkel matematisk formel (se nedan) för att få fram din hästs underhållsbehov. Detta är det behov av energi hästen behöver för att klara sina grundläggande behov såsom att andas, stå, äta, kissa, bajsa och behålla sin vikt (inte gå upp eller ned i vikt). I tillägg till detta behöver du ta reda på om du har en häst som är normalfödd, lättfödd eller svårfödd samt räkna med eventuellt arbete eller aktivitet hästen utför. Om du har en hingst ska du dessutom göra ytterligare ett tillägg till underhållsbehovet som är +10%.

Vet du om din häst är normalfödd, lättfödd eller svårfödd? Och vad betyder det? När man ska räkna ut hästens energi- och näringsbehov kan man dela in i dessa tre kategorier. Till lättfödda hästar brukar man räkna ponnyer och kallblodsraser. Om hästen är lättfödd innebär det att den behöver mindre mängd foder än genomsnittet för att hålla hull och vikt. Lättfödda hästar och ponnyer behöver ungefär 5 procent mindre energi än en normalfödd häst.

Lättfödd: Ponny, kallblod
Normalfödd: Varmblod
Svårfödd: Fullblod

Man ska dock tänka på att det finns stora variationer. Det skiljer sig från individ till individ, så alla fullblod är inte nödvändigtvis alltid svårfödda precis som det kan finnas lättfödda varmblod, och svårfödda ponnyer och så vidare.

Här är en tabell som visar underhållsbehov av energi i millijoule (MJ) per dag beräknat på kroppsvikt. För att få fram dessa siffror använder man en formel som ser ut såhär för en lättfödd häst: 0,5 MJ x Vikt upphöjt i 0,75



Den sista faktorn vi räknar med i denna lite enklare foderstatsberäkning är hästens aktivitetsnivå eller arbete. Här kan du uppskatta om hästen utför lätt, medel, hårt eller mycket hårt arbete. Man kan också räkna lite nogrannare då man gör tillägg för ridträning i de olika gångarterna baserat på tid. Enkelt kan man säga att en häst utför lätt arbete om den fritidsrids, medel arbete om den fritidsrids och går några träningspass, hårt arbete om den tränas och tävlas i fälttävlan på låg eller medelnivå, går svåra klasser i hoppning eller vid viss trav- och galoppträning, och mycket hårt arbete om den går i trav- och galoppträning, tävlar distansritt eller på elitnivå fälttävlan. Detta är ungefärligt och generellt. 




Exempel 1: Sto, 450 kg, 14 år, medel arbete, lättfödd

0,5 MJ x 450 kg upphöjt i 0,75 = 48,85 MJ - vi avrundar till 49 MJ. Stoets underhållsbehov är ca 49 MJ eftersom hon är lättfödd. Vi lägger till +50% av underhållsbehovet som tillägg för arbete -> 49 MJ x 0,5 = 24,5 MJ är arbetstillägget. 49 MJ + 24,5 MJ = 73,5 MJ är då underhållsbehovet plus arbetstillägget

Hästen i exempel 1 har ett energibehov på ca 73,5 MJ/dag för underhåll + medel arbete

Exempel 2: Hingst, 500 kg, 10 år, lätt arbete, normalfödd

0,5 MJ x 500 kg = 52,86 - vi avrundar till 53 MJ. Tillägg 5% eftersom den är normalfödd -> 53 x 1,05 = 55,65 MJ. Eftersom det är en hingst ska ytterligare 10% läggas till underhållsbehovet -> 55,65 MJ x 1,1 = 61,2 MJ. Vi avrundar till 61 MJ. Hingstens underhållsbehov är ca 61 MJ. För lätt arbete lägger vi till 25% -> 61 MJ x 0,25 = 15,25 MJ är arbetstillägget. 61 MJ + 15,25 MJ = 76,25 MJ

Hästen i exempel 2 har ett energibehov på ca 76 MJ/dag för underhåll + lätt arbete

Exempel 3: Valack, 325 kg, 8 år, hårt arbete, svårfödd

0,5 MJ x 325 kg = 38,27 MJ - vi avrundar till 38 MJ. Tillägg 10% eftersom den är svårfödd -> 38 MJ x 1,1 = 41,8 MJ. Vi avrundar till 42 MJ. Valackens underhållsbehov är ca 42 MJ. För hårt arbete lägger vi till 75% -> 42 MJ x 0,75 = 31,5 MJ är arbetstillägget. 42 MJ + 31,5 MJ = 73,5 MJ

Hästen i exempel 3 har ett energibehov på ca 73,5 MJ/dag för underhåll + hårt arbete


Vill du räkna energitillägget för arbete nogrannare kan du använda dessa tillägg:

+ 0,2 MJ/100 kg och 10 minuter för ridträning i skritt
+ 1,3 MJ/100 kg och 10 minuter för ridträning i trav och galopp
+ 1 MJ/100 kg och timme för skogs- och jordbruksarbete

Då räknar du ut genomsnittet ridning i de olika gångarterna per dag och lägger till siffran i MJ du får fram till hästens underhållsbehov.

Förutom energibehov i MJ behöver man också räkna ut hur mycket protein, makromineraler, mikromineraler, vitaminer och vatten hästen behöver. Protein räknar man i gram smältbart råprotein per MJ - vilket gör att det är enkelt att räkna ut. En vuxen häst behöver 6 gram smältbart råprotein per MJ per dag för att täcka sitt underhållsbehov. En växande unghäst, föl, dräktiga eller digivande ston samt arbetande hästar behöver tillägg av protein som vi går igenom längre ned i texten.

Underhållsbehov av protein -> 6 g x underhållsbehov i MJ

Så om vi tar samma exempel vi använde tidigare kan vi räkna ut stoets proteinbehov (för underhåll):

Exempel 1: Sto, 73,5 MJ/dag -> 6 g x 73,5 MJ = 441 g smältbart råprotein

Makromineralerna som hästen behöver är kalcium, fosfor, magnesium, natrium och kalium. Något som är viktigt är kvoten kalcium/fosfor, som bör vara mellan 1,2-1,8. Se tabellen nedan för uträkning av makromineraler. Detta är minimibehov (underhållsbehov) i gram per 100 kg kroppsvikt per dag.

Återigen kan vi använda stoet i exemplet ovan -> hon väger 450 kg.
Hennes kalciumbehov är då 4 g x 4,5 = 18 g per dag i underhållsbehov.
Fosfor -> 2,8 g x 4,5 = 12,6 g
Magnesium -> 1,5 g x 4,5 = 6,75 g
Natrium -> 5,1 g x 4,5 = 22,95 g
Kvoten kalcium - fosfor blir då -> 18 g / 12,6 g = 1,42 vilket är mellan 1,2 och 1,8 och därför OK. Det är bättre att vara i överkant än i underkant när det gäller denna kvot (närmare 1,8 än 1,2). Den ska inte understiga 1,1.

Kalium räknar vi inte med eftersom det förekommer naturligt i vallfoder och bete i lagom mängder - så det behöver normalt sett inte tillsättas.

Utöver underhållsbehovet av makromineraler gör man tillägg för arbete, om hästen är ung och växande, dräktig eller digivande. Här är en tabell för ungefärligt arbetstillägg för en vuxen häst:

Dessa siffror är i gram per 100 kg kroppsvikt och dag. Enligt denna tabell kan vi se att en vuxen häst som utför lätt arbete (ca +25% energitillägg) skulle ha ett tillägg på ca 6 g kalcium. Då lägger man till detta till underhållsbehovet.
Om ett sto på 450 kg behöver 18 g kalcium per dag i underhållsbehov och utför lätt arbete, lägger vi till 6 g x 4,5 = 27 g för lätt arbete. Då blir hennes totala kalciumbehov per dag 18 g + 27 g = 45 g


Mikromineraler är nästa bit vi ska kolla på. Dessa är järn, koppar, mangan, zink, kobolt, jod och selen. I tabellen nedan kan du se det ungefärliga behovet av dessa i milligram per dag och 100 kg kroppsvikt. Selen behöver i princip alltid tillsättas i foderstaten eftersom svenskt grovfoder ofta inte har tillräckligt med selen.




Vitaminer är något som kan behöva tillsättas i vissa hästars foderstat. Här är en tabell som visar den rekommenderade mängden vitaminer för daglig tillförsel per 100 kg kroppsvikt, där vissa vitaminer mäts i IE (internationell enhet) och andra i milligram. Om hästen är hårt arbetande, växande, digivande eller dräktig gäller inte denna tabell.





Precis som det finns gränser av mineraler och vitaminer som inte ska underskridas, så finns det maxgränser också. Det är bra att du läser på ordentligt och inte överutfodrar med mineraler, vitaminer och tillskott - speciellt i de fall då de inte behövs. Men hur tar man reda på vilka makromineraler man behöver tillsätta hästens foderstat? Det är enkelt - analysera ditt grovfoder eller vallfoder! ☺

Har du en växande unghäst, ett sto som har ett föl i magen, eller som ger di till ett föl? Då behöver du göra ytterligare tillägg i foderstaten.

En mer exakt foderstat och utfodring av dräktiga eller digivande ston

Om man vill göra en mer exakt foderstat och ta hänsyn till fler viktiga faktorer kan man göra en annan slags beräkning. I en sådan beräkning räknar in faktorer som yttertemperatur, om hästen står på box eller lösdrift / bete och om det är en växande häst eller ett sto som är dräktig eller ger di. Vi kommer inte att gå igeom alla dessa tillägg i denna guiden, men du kan hitta denna information i tidigare länkad pdf från SLU. Här går vi snabbt igenom dräktighetstillägg och digivningstillägg.

Ett sto med föl i magen har ett ökat behov av både energi och protein under dräktigheten. Det är viktigt att man under de tre sista månaderna av dräktigheten ger tillägg av detta i foderstaten för att uppfylla hennes behov. Proteinbehovet är enkelt att räkna på - tillägget för de sista tre månadernas dräktighet är 12 gram smältbart råprotein per MJ. När du räknar ut det dräktiga stoets underhållsbehov utgår du från hennes normalvikt - inte vikten med föl i magen. Energitillägget beror på dräktighetsmånad och räknas i procent av underhållsbehovet i MJ/dag. Se tabellen nedan för energitillägg för dräktiga ston.

När det gäller digivande ston finns också ett ökat behov av energi och protein. Även här är proteintillägget 12 gram smältbart råprotein per MJ och dag. Foderstaten ska ändras först två veckor efter fölning (eller tills fölbrunsten är över), och hålls under dessa två veckor på samma nivå som under högdräktigheten. Därefter kan man påbörja att öka fodergivan successivt efter de nya behoven. Det är stor skillnad mellan ston hur mycket mjölk de producerar, men ofta brukar små ponnyston producera mer mjölk i förhållande till kroppsvikten än ett större sto. Man räknar energitillägget baserat på vilken digivningsmånad stoet befinner sig i, och lägger till i % av underhållsbehovet. Det största behovet är från första till tredje digivningsmånaden. Efter fjärde månaden och fram till avvänjning så minskar behovet.





Eftersom mindre ston, exempelvis små ponnyraser, producerar mycket mjölk behöver de ett större tillägg av energi. Man brukar lägga till ca 20% extra utöver tilläggen ovan. Så för ett litet sto kan digivningstillägget av energi se ut såhär istället:

Hästens behov av grovfoder

Det finns en enkel tumregel för att räkna ut hur mycket grovfoder du bör ge din häst:

1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag

Men vad betyder detta? Vi reder ut begreppen. Grovfoder = hästens basföda, det som huvudsakligen bör utgöra foderstaten. Grovfodret är den viktigaste delen i hästens kost och man behöver dels se till att den får i sig tillräckligt, och dels att grovfodrets innehåll täcker hästens behov. Grovfoder kan vara hö, silage, ensilage, lusern och halm. Ibland kan begreppet vallfoder användas, och det innebär att vallväxter skördas och prepareras för att användas som foder till bland annat häst och idisslare. Olika typer av gräs kan växa på vallen, som exempelvis timotej, ängssvindel, rajgräs men även baljväxter som klöver och lusern. Vallfoder är en hel vetenskap - vilket innehåll det färdiga vallfodret får beror på allt från sammansättning, skördestrategi, temperaturer, lagringsmetod och mycket mer.

För att du ska kunna göra smarta inköp av grovfoder / vallfoder som passar till din häst behöver du skicka fodret på foderanalys. Då får du svar på vad ditt grovfoder faktiskt innehåller och du kan beräkna hästens foderstat utifrån det. Innehållet kan skilja sig rejält mellan olika skördar, så se till att du tar en ny foderanalys varje gång du köper in nytt grovfoder. På så sätt säkerställer du att din häst får en välbalanserad foderstat och du minskar risken att överfodra med tillskott av mineraler och vitaminer. Du får dessutom reda på om det är brist av något i vallfodret som behöver tillsättas för att hästens behov ska uppnås. Ibland finns det en foderanalys färdig så att du inte behöver skicka iväg prov på analys själv.

Nu kommer vi till nästa begrepp - "ts". Detta står för torrsubstans och det får man fram genom att räkna bort fodrets vatteninnehåll. Man räknar bort vattnet eftersom det inte innehåller varken energi eller näring. Olika grovfodertyper har olika vattenhalt där ensilage innehåller mer vatten än hösilage, och hösilage innehåller mer vatten än hö. Om ett hösilage har en ts-halt på 60%, så innehåller detta silage 40% vatten. Fyra kilo av detta hösilage räcker då inte att ge en häst på 400 kg enligt ovan regel, eftersom 40% av vikten är vatten (4 kg x 0,6 = 2,4 kg ts). Istället måste du ge hästen minst 6,8 kg av detta hösilage per dag (6,8 kg x 0,6 = 4,08 kg). Och observera ordet minst - detta är det minimum du bör ge din häst och det är ofta bättre att ge mer grovfoder än detta av flera anledningar. Hästar har bland annat ett behov att tugga sitt foder länge och när de får möjligheten att göra detta minskar risken för beteendestörningar ("olater") och kolik. Om hästen inte har fri tillgång till grovfoder bör man utfodra minst 2 gånger per dygn, och se till att hästens längsta ätuppehåll inte är mer än 10-12 timmar.

Exempel: Häst 750 kg. Hö med 85% ts.

1 kg hö = 0,85 kg ts

Hästen behöver minst 1 kg ts x 7,5 men 7,5 kg av ovan hö innehåller bara 7,5 kg x 0,85 = 6,375 kg ts

Ger man 8,9 kg x 0,85 = 7,565 kg ts hö

Denna häst behöver minst 8,9 kg hö vilket motsvarar 7,565 kg torrsubsants hösilage -> enklast rundar man upp till 9 kg hö (7,65 kg ts) eftersom det kan vara lättare att väga med en hövåg ☺

Kraftfoder

När man har ett grovfoder som inte kan täcka hästens behov av näring kan man behöva komplettera med kraftfoder. Kraftfoder är olika blandningar av spannmål och även soja, baljväxter, olja, linfrö med mera. Det kan vara i form av helt, klippt eller krossat spannmål (exempelvis havre) eller i kraftfoderblandningar i form av pellets eller müsli. Vissa kraftfoder är färdigfoder som du direkt kan utfodra med, andra foder - som betfor - behöver blötläggas först. Olika kraftfoder har olika innehåll och du kan pussla ihop en foderstat genom att välja rätt kraftfoder som komplettering till ditt (analyserade) grovfoder.

Har du ett grovfoder som inte täcker din hästs behov av protein? Välj ett proteinrikt kraftfoder, som Best Horse Protein Pellets.

Du kanske har ett grovfoder som ger hästen tillräckligt med protein - men inte tillräckligt med energi. Då fungerar pellets eller müsli av normal kvalitet som komplettering, som exempelvis Best Horse Müsli Classic eller Best Horse Basic Pellets.

Är din häst känslig för havre, eller behöver av andra anledningar ett havrefritt kraftfoder? Då finns Best Horse Müsli Classic Havrefritt som är ett kraftfoderalternativ utan havre.

Om du har en häst med låg aktivitetsnivå som får i sig allt den behöver från sitt grovfoder, och som inte behöver någon extra energi eller protein, ta en titt på om hästens behov av makro- och mikromineraler täcks av grovfodret. I de flesta fall saknas tillräckliga halter av selen, och ibland andra mineraler. Då kan man ge ett mineralfoder som Best Horse Mineral Standard i pelletsform.

Mineraler, vitaminer och spårämnen - är det nödvändigt?

Det korta svaret är ja. Precis som människors kroppar behöver en balans av många olika spårämnen, vitaminer och mineraler för att fungera optimalt så behöver hästen få i sig vissa ämnen. Vitamin D är till exempel en viktig vitamin som hjälper till att reglera hästens kalciumnivå i blodet. Zink är en mikromineral som hästen behöver för kolhydrat- och proteinmetabolismen, samt för keratinbildning i hovar, hud, hår och slemhinnor. Makromineralen kalcium är viktig för hästens skelett och muskler. Detta är bara några exempel på vad dessa mineraler och vitaminer faktiskt har för funktion i hästens kropp.

Vattenbehov

Slutligen kommer vi till hästens behov av vatten. Detta må vara sist i denna text, men definitivt inte minst - då vatten är något som hästen konsumerar stora mängder av. Hästen ska alltid ha fri tillgång till färskt, rent vatten - och det är extra viktigt att hästen har vatten lättillgängligt i samband med utfodring. Ofta dricker hästen som mest efter utfodring om den står på stall. Hästar kan vara riktigt kräsna när det kommer till vattnets smak - du har säkert hört någon gång att hästens vatten ska vara så rent att du själv skulle vilja dricka av det. Om vattnet är av dålig kvalitet eller hinken inte är diskad kan det påverka hästens vattenintag negativt. Så se till att det hålls rent i hinkar och vattenkoppar genom att diska ur dessa regelbundet. Många hästar föredrar att dricka ur hink, och om du har en häst i box med vattenkopp som inte verkar dricka tillräckligt kan du komplettera att hänga upp en vattenhink. Fruset vatten i hagen eller lösdriften på vintern kan avhjälpas med köpta eller egentillverkade uppvärmda vattenkar. Om vattnet är för kallt kanske inte hästen vill dricka - vilket kan leda till kolik. Detta gäller även vattnet du ger inne i boxen, så du kan testa att ge ljummet vatten när hästen kommer in om den druckit dåligt ute i hagen.

Underhållsbehovet av vatten är ungefär 5 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag.
Om hästen utför hårt arbete är vattenbehovet mellan 10-15 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag.
Om det är ett digivande sto har hon ett behov av runt 8-10 liter vatten per 100 kg kroppsvikt och dag.

Exempel 1: Sto 9 år, 350 kg, hårt arbete. 3,5 x 5 liter = 17,5 liter i underhållsbehov, tillägg för hårt arbete -> mellan 17,5-35 liter. Detta sto har ett vattenbehov (ungefärligt) på mellan 35-52,5 liter.

Exempel 2: Sto 11 år, 500 kg, digivande. 5 x 8 liter = 40 liter till 5 x 10 liter = 50 liter. Detta sto har ett vattenbehov på ca 40-50 liter vatten per dag.

Sådant som kan påverka hästens vattenbehov är omgivningstemperatur och vatteninnehåll i hästens foder. En häst på bete får i sig mer vatten via gräset (som innehåller ca 70-80% vatten) än en häst som äter hö med 84% ts-halt. Om det är varmt ute och hästen svettas mycket, kan vattenbehovet stiga i och med att vatten förloras genom svett.